Dåtid, nutid eller framtid...?
Idag är det fredag och de flesta skulle nog påstå att det är ganska skönt med helg. Men jag påstår dock att det inte alls är skönt med fredag och helg. Jag skulle faktiskt påstå att fredag, lördag och söndag inte alls betyder helg för mig, då jag ska jobba samt plugga till mitt prov... Det enda som på något sätt skulle kunna tänkas vara positivt är att jag äntligen har mottagit min efterlängtade film: New Moon!!
Jag har alltid tänkt att det ska bli så skönt när sommaren kommer. Det ska bli så skönt när skolan är slut och det ska bli skönt att åka på semester. Eller ibland tänker jag att det var bättre förr, då livet var så himla mycket enklare. Det var bättre förr när sommrarna var soliga och varma och vintrarna kalla med snö. Men inte alltför ofta tänker jag på vad som faktiskt är bra här och nu. Vad som betyder mycket och vilka jag uppskattar mest just nu. Det är så lätt att hela tiden blicka bakåt eller framåt, men så svårt att fokusera på nuet...
Vi tänker så ofta på vad vi kunde ha gjort annorlunda gällande det som redan har passerat. Och vi tänker så ofta på vad vi ska göra när vi blir äldre, när sommaren kommer eller när vi blir rika! If only... Men vart går egentligen den rimliga gränsen mellan realistiska mål och orealistiska drömmar? Kan det inte vara så att de orealistiska drömmarna kan sudda ut vår verklighetsuppfattning om nuet? Och om det skulle vara möjligt, hur kan vi då veta om vi ser på verkligheten med skarp eller suddig syn? Och hur fungerar det då med att faktiskt leva och uppskatta nuet? För om vi bara fokuserar på det som vi så gärna vill ska ske och komma till oss i framtiden, så har vi ju noll fokus på vad som sker just nu, vilket i sin tur innebär att vi faktiskt inte är tillgängliga och uppmärksamma på sådant som ju faktiskt kan komma till oss i nuet. Det vill säga att vi helt enkelt är för upptagna med att fokusera på framtiden för att kunna se det som kanske finns rakt framför oss.
Slutsats: att ständigt vänta på framtiden, utan att leva i nuet, kan lätt resultera i att vi missar de bästa händelserna som sker just nu!
Jag har alltid tänkt att det ska bli så skönt när sommaren kommer. Det ska bli så skönt när skolan är slut och det ska bli skönt att åka på semester. Eller ibland tänker jag att det var bättre förr, då livet var så himla mycket enklare. Det var bättre förr när sommrarna var soliga och varma och vintrarna kalla med snö. Men inte alltför ofta tänker jag på vad som faktiskt är bra här och nu. Vad som betyder mycket och vilka jag uppskattar mest just nu. Det är så lätt att hela tiden blicka bakåt eller framåt, men så svårt att fokusera på nuet...
Vi tänker så ofta på vad vi kunde ha gjort annorlunda gällande det som redan har passerat. Och vi tänker så ofta på vad vi ska göra när vi blir äldre, när sommaren kommer eller när vi blir rika! If only... Men vart går egentligen den rimliga gränsen mellan realistiska mål och orealistiska drömmar? Kan det inte vara så att de orealistiska drömmarna kan sudda ut vår verklighetsuppfattning om nuet? Och om det skulle vara möjligt, hur kan vi då veta om vi ser på verkligheten med skarp eller suddig syn? Och hur fungerar det då med att faktiskt leva och uppskatta nuet? För om vi bara fokuserar på det som vi så gärna vill ska ske och komma till oss i framtiden, så har vi ju noll fokus på vad som sker just nu, vilket i sin tur innebär att vi faktiskt inte är tillgängliga och uppmärksamma på sådant som ju faktiskt kan komma till oss i nuet. Det vill säga att vi helt enkelt är för upptagna med att fokusera på framtiden för att kunna se det som kanske finns rakt framför oss.
Slutsats: att ständigt vänta på framtiden, utan att leva i nuet, kan lätt resultera i att vi missar de bästa händelserna som sker just nu!
Kommentarer
Trackback
